All Brand Bordeaux

 

Tillväxtrubbningar

Tillväxtrubbningar i skelett och leder ses framförallt hos medelstora till stora hundraser. Problemen uppkommer när hunden växer som fortast vilket oftast är runt 4-6 månaders ålder. Osteokondros (OCD) är en tillväxtrubbning som är vanligast i bog-, armbågs-, knä- och hasled. Två andra ledsjukdomar är fragmentering av processus coronoideus (FCP) och ununited processus anconeus (UPA) som drabbar armbågsleden. Dessa sjukdomar har en ärftlig bakgrund men de är inte medfödda. Förutom att det är en genetisk bakgrund till sjukdomarna kan utfodring och motion påverka utvecklingen och följderna av OCD, FCP och UPA.

Den genetisk ärftligheten ligger i storvuxenhet & snabbväxande . Därav INGEN motion till växande hundar av storväxta raser. Ge din växande hund ett foder av känt varumärke ex: Eukanuba, Hill's, Royal eller Robur för valpar av storväxta raser.

Symtomen vid en tillväxtrubbning är hälta på det drabbade benet. Oftast är hältan som tydligast efter vila. Det är dock vanligt att båda frambenen/ bakbenen är drabbade och då kan det vara svårare att se att hunden haltar.

Behandling av OCD och FCP görs via artroskopi (titthålsoperation).  att man behöver öppna  Efter operationen är aktiv rehabilitering mycket viktigt för att resultatet ska bli lyckat.

Panosteit
Panosteit som förr kallades för växtvärk är en form av benhinneinflammation hunden kan reagera om man trycker på själva benet. Om man har en unghund som är halt, stel eller har ett avvikande rörelsemönster ska den VILA med inflammationshämmande såsom Rimmadyl ell. Metacam i 14-30 dagar Panosteit kan sitta i betydligt längre, då bör kunnig veterinär rådfrågas.

 

Muskelskador
En annan vanlig orsak till ryggproblem är olika muskelskador.

Om hunden sträcker en muskel tar det normalt mellan fyra och sex veckor för den akuta inflammationen att läka.

Under den tiden ska hunden ha kontrollerad motion för att inte förvärra skadan.

Problemet är dock att hunden ofta visar smärta i max en till två veckor, vilket får ägaren att tro att problemet har gått över. Får hunden då röra sig mer än vad som är nyttigt kan skadan bli kronisk istället.

För att minska risken för muskelskador bör hunden värmas upp ordentligt innan den tillåts att springa fritt. Detta är lika viktigt oavsett om hunden tävlar i agility, kapplöpning, jagar eller springer och leker med kompisar.

När hunden är i vila är blodgenomströmningen i musklerna låg, musklerna och lederna är kalla och stela. Har hunden dessutom legat en stund i en kall bil är musklerna inte alls förberedda på hårt arbete.

Börja med en rask promenad på 15–20 minuter innan du släpper lös hunden så har du minimerat risken för skador.

 

Spondylos
Spondylos orsakas av att rörligheten mellan två ryggkotor ökar och så småningom bildas bryggor mellan dem.

Ryggkotorna ”växer ihop” och ryggen blir som om den skulle vara stelopererad. Detta drabbar främst äldre hundar, med undantag för en ärftlig typ som finns hos boxern.

Stelheten och störningarna i rörelserna kan göra att hunden upplever smärta i andra delar av kroppen.

 

Värk hos djur
När vi människor blir sjuka eller får ont någonstans brukar vi klaga och berätta det för våra närmaste. Vi tar en värktablett och kanske beställer vi tid hos läkaren. Är det därför vi tror att hunden också ska klaga över att den har ont någonstans?

Våra sällskapsdjur får också ont i magen, huvudvärk, sträckningar och problem med ryggen, d.v.s i stort sett samma sjukdomar som vi får.

Men en stor skillnad är att en hund eller en katt inte sitter och gnäller över sitt tillstånd. Ofta visar de inte ens att de har ont, de försöker göra det bästa av situationen och anpassa sig till sin värk istället.

Orsaken till deras beteende kan vi hitta bland de vilda djuren.

Ett djur som mår dåligt och har ont kommer att lämnas av den övriga flocken eftersom det hindrar resten av djuren från att skaffa föda eller fly från ev. angripare.

För det sjuka djuret gäller det alltså att antingen ge upp eller att maskera sin värk och hänga med i flocken så gott det går.

Visar hundarna något kan det istället yttra sig som allmän irritation mot andra hundar eller som ovilja mot att lyda när du ber hunden att sitta eller ligga.

 

Fukteksem
kallas även våteksem eller Hot Spot.

Det yttrar sig oftast som vätskande sår på ett begränsat område, exempelvis på kind, hals, rygg, ländrygg eller utsida bakben.  Ibland är de på andra ställen, som vid svansrot, insida ljumske eller armhåla.
Fukteksem drabbar framförallt hundar som har tät päls och badar mycket samt vid långvarig fuktig och varm väderlek.
Det brukar göra ONT att ha ett fukteksem på grund av att yttersta hudlagret är borta och såret är infekterat och svullet. Klipp rent och tvätta med Trizchlor schampo. Gnugga in ordentligt och låt verka. Kontakta veterinär om det inte ser bättre ut på 2 dagar.

 

Analsäcksinflammation
Både hundar och katter har en körtel på vardera sidan om analöppningen. Den kallas för analsäck och producerar ett illaluktande sekret som används för revirmarkering. Analsäckarna töms tillsammans med avföringen, men sekretet kan även tömmas ut vid andra tillfällen, som när djuret blir skrämt till exempel.

Ibland kan djuret få problem att tömma analsäckarna på ett normalt sätt, och en analsäcksinflammation uppstår. Sekretet ansamlas då utan att kunna komma ut, för att utförsgångarna svullnar igen eller för att sekretet blir för hårt. Går det för långt kan det bildas en böld som spricker utåt genom huden. Problemet kan även ge motsatt effekt, vilket innebär att sekretet kontinuerligt läcker ut via analsäcksgångarna som en mycket illaluktande flytning.

Symtomen är att djuret ”åker kana”, slickar och biter sig mot bakdelen och att det kommer en kraftigt illaluktande doft då och då.

Behandlingen består i att veterinären tömmer och spolar ur analsäckarna med speciellt rengöringsmedel. Om det bildats en böld kan antiinflammatorisk behandling och eventuellt antibiotika bli aktuellt. Vid återkommande besvär kan analsäckarna opereras bort.

 

Ökad törst
Det är aldrig normalt att djuret plötsligt börjar dricka mer.

Det finns några undantag. Några exempel på undantag är när det är varmt ute, när djuret jobbat hårt, om djuret får vissa mediciner, när djuret ätit något salt eller bytt till ett foder med mer fibrer, djuret tuggar länge på tuggben samt vid kräkning eller diarré.

Om man misstänker att fodret eller tuggben är orsak till ökad törst bör man snabbt ta bort tuggbenen eller byta foder för att få reda på om törsten kvarstår.

Ökad törst utan tydlig orsak bör alltid utredas.

Orsak till ökad törst kan till exempel vara njursjukdom, leversjukdom, livmoderinflammation, diabetes, hormonsjukdom eller tumörsjukdom.

Många av dessa sjukdomar kan behandlas och prognosen är oftast bättre ju snabbare en diagnos kan ställas.

 

Korsbandsskador
Skador på korsbanden är en av de vanligaste orsakerna till hälta på bakbenen. Korsbanden är kraftiga ligament som sitter inne i knäleden, dessa håller benen på plats i knäleden och förhindrar att vadbenet (tibia) förskjuts framåt respektive bakåt i förhållande till lårbenet (femur). Det finns ett främre och ett bakre korsband och hos hundar är det vanligast med skador på det främre korsbandet. Det förekommer att skadan på korsbandet är rent traumatiskt, dvs att ett friskt korsband skadas vid en för hög belastning. Det är dock vanligare att grundorsaken är ledsjukdom (t ex osteokondros och kronisk artros) som ger en kronisk inflammation i leden och detta försvagar korsbanden. Vid korsbandskador är det även vanligt med skador på meniskerna. Även katter kan drabbas av korsbandskador och då handlar det oftast om en traumatisk skada.

Det finns olika operationstekniker vid korsbandskador. Först gör man en artroskopi (titthålsoperation) av knäleden. Detta görs för att bedöma omfattningen av skadorna i leden och för att ta bort skadad vävnad. Därefter görs någon form av operation för att kompensera att korsbandet är skadat eftersom man inte kan få ett trasigt korsband att läka ihop igen. Vid en TPLO eller TTA-operation ändras vinkeln på vadbenet så att de krafter som påverkar leden ändras. Detta medför att främre korsbandets funktion inte längre behövs. Det finns även operationsmetoder där man stabiliserar knäleden med trådar som dras mellan lår- och vadbenet (extrakapsulär stabilisering). Vilken typ av operation som väljs beror på djurets storlek och aktivitetsnivå.

Aktiv rehabilitering efter en knäledsoperation är mycket viktigt för att resultatet ska bli lyckat.

 

Fästingburna sjukdomar
Fästingar som bitit sig fast i huden kan sprida sjukdomar till hund och även till katt.

De sjukdomar som vanligtvis sprids med fästingar i Sverige är Anaplasma, Borrelia och TBE

På senare tid har det dock upptäckts en annan sorts fästing, den brokiga hundfästingen Dermacentor reticulatus, på några ställen i södra Sverige. Den kan överföra sjukdomen babesios, som orsakas av en liten parasit som invaderar de röda blodkropparna och orsakar anemi (blodbrist).

I många andra länder är Bruna hundfästingen (Rhipicephalus sanguineus) vanlig. Den fästingen kan leva och föröka sig inomhus och är därför mycket svår att bli av med. Den bruna hundfästingen kan sprida sjukdomarna Ehrlichios, Babesios och Hepatozoonos

 

Hjärta

Endokardos (degenerativ klaffsjukdom, myxomatös mitralisklaffsdenegration)

Degenerativ klaffsjukdom är den vanligaste hjärtsjukdomen hos hund och står för 70 % av hjärtsjukdomar hos hund. Den drabbar för det mesta små raser som Cavalier King Charles spaniel, Tax och Pudel, men alla raser kan drabbas. Sjukdomen är genetisk betingat, men har en komplicerad arvsgång. Det har funnits ett avelsprogram under flera år i Sverige på bland annat Cavalier King Charles Spaniel. Sjukdomen innebär oftast att klaffen mellan vänster kammare och förmak läcker så att blodflödet ut i kroppen minskar medan lungcirkulationen får en ökad belastning. På sikt medför detta att vätska kvarhålls i blodbanan och lungtrycket ökar, vilket till slut kan ge vätskebildning i lungorna. Hos hunden ser man då sämre ork, hosta och ansträngd andning. De flesta fall kan behandlas framgångsrikt med en kombination av olika mediciner.

 

Dilaterad kardiomyopati (DCM) 
Dilaterad kardiomyopati är den vanligaste formen för hjärtmuskelsjukdom hos hund. Detta är en sjukdom som innebär att hjärtat förstoras och att sammandragnings-förmågan minskar på grund av en svaghet i hjärtmuskulaturen. Sjukdomen är särskilt vanlig hos stora raser som Grand Danois, Leonberger, New Foundland, Irländsk Varghund och Doggraser. Det finns stora variationer mellan raserna. DCM diagnosticeras i första hand med ultraljudsundersökning, där man studerar hjärtats sammandragningsförmåga. Två former som särskiljer sig något är kardiomyopati hos Boxer och Dobermann som utmärks av rytmstörningar. Hundarna kan visa olika symptom som trötthet, ansträngd andning, ökad bukomfång till följd av vätskeutträde i bukhålan och viktförlust. Ibland ses även svimningsanfall och det är en ökad risk för plötsliga dödsfall.

 

Större raser får oftare sjukdomar i hjärtmuskeln eller så kallad kardiomyopati. Kardiomyopati kan antingen vara primär eller sekundär.
Primär kardiomyopati innebär att sjukdomen sitter i själva hjärtat. Den kan vara dilaterad, vilket innebär att hjärtmuskeln blir tunnare och utvidgas eller hypertrofisk, då hjärtmuskelväggen är förtjockad, vilket ger mindre utrymme och försämrat blodflöde.
Sekundär kardiomyopati orsakas av en inflammation, en halsinfektion exempelvis. Den kan också bero på toxiner (förgiftning) eller ämnesomsättningsrubbningar.

https://www.slu.se/globalassets/ew/org/inst/hgen/hundgenetikgruppen/hjartsjukdom_svt7_12.pdf

 

 Hyperkeratos:

https://kromforhlanderforum.files.wordpress.com/2014/10/hyperkeratosartikel-kromistrycket-nr2_2014-s8-10-21.pdf

 

Allergi

Man räknar med att ungefär 10 procent av Sveriges hundar lider av någon form av allergi. 

Den allra vanligaste formen hos hundar är allergi mot dammkvalster. Precis som för människor är det viktigt att upptäcka eventuella allergier tidigt för att kunna påbörja behandling då allergier kan vara mycket besvärligt för hunden.

Atopi är allergi mot ämnen som finns i omgivningen och Agria rapporterar att man i studier kan se en ökning av just den allergiformen hos skandinaviska hundar. 80 procent av hundarna har allergi mot ämnet dammkvalster och det är vanligt att hunden även har någon form av reaktion mot födoämnen.

Allergi hos hundar visar sig vanligen när hunden är mellan ett halvt och tre år gammal. Många av de symtom som hundar med allergi uppvisar känns igen från de symtom människor får.

  • Rinnande ögon
  • Klåda
  • Bitande/slickande på tassen
  • Kliande (framförallt i öron, tassar, ljumskar, armhålor, ansikte och stjärt)
  • Öronbekymmer (vanlig tidig symtom)

    Veterinär Kerstin Bergvall är hudspecialist på Sveriges Lantbruksuniversitet och säger till Agria att man skräddarsyr behandlingen efter varje enskild hund. 

    Några av behandlingsmetoderna är kosttillskott i form av omega-3 och omega-6 som kan hjälpa hundens skyddsbarriärer. I andra fall behöver man behandla med antihistamin eller vaccinera hunden. För en del hundar kan det räcka med bara kosttillskott och en dusch. 

    Anledningen till att en dusch kan hjälpa är att hundar, till skillnad från människor, även tar upp allergenerna genom huden.

    Raser som oftast drabbas av allergi
    1. Bullterrier
    2. Boxer
    3. West highland white terrier

  • 4. Welsh terrier

    5. Staffordshire bullterrier

    6. American staffordshire terrier

    7. Rhodesian ridge back

    8. Jack russel

    9. Wachtelhund

    10. Schäfer