Hjärta
Endokardos (degenerativ klaffsjukdom, myxomatös mitralisklaffsdenegration)
Degenerativ klaffsjukdom är den vanligaste hjärtsjukdomen hos hund och står för 70 % av hjärtsjukdomar hos hund. Den drabbar för det mesta små raser som Cavalier King Charles spaniel, Tax och Pudel, men alla raser kan drabbas. Sjukdomen är genetisk betingat, men har en komplicerad arvsgång. Det har funnits ett avelsprogram under flera år i Sverige på bland annat Cavalier King Charles Spaniel. Sjukdomen innebär oftast att klaffen mellan vänster kammare och förmak läcker så att blodflödet ut i kroppen minskar medan lungcirkulationen får en ökad belastning. På sikt medför detta att vätska kvarhålls i blodbanan och lungtrycket ökar, vilket till slut kan ge vätskebildning i lungorna. Hos hunden ser man då sämre ork, hosta och ansträngd andning. De flesta fall kan behandlas framgångsrikt med en kombination av olika mediciner.
Dilaterad kardiomyopati (DCM)
Dilaterad kardiomyopati är den vanligaste formen för hjärtmuskelsjukdom hos hund. Detta är en sjukdom som innebär att hjärtat förstoras och att sammandragnings-förmågan minskar på grund av en svaghet i hjärtmuskulaturen. Sjukdomen är särskilt vanlig hos stora raser som Grand Danois, Leonberger, New Foundland, Irländsk Varghund och Doggraser. Det finns stora variationer mellan raserna. DCM diagnosticeras i första hand med ultraljudsundersökning, där man studerar hjärtats sammandragningsförmåga. Två former som särskiljer sig något är kardiomyopati hos Boxer och Dobermann som utmärks av rytmstörningar. Hundarna kan visa olika symptom som trötthet, ansträngd andning, ökad bukomfång till följd av vätskeutträde i bukhålan och viktförlust. Ibland ses även svimningsanfall och det är en ökad risk för plötsliga dödsfall.
Större raser får oftare sjukdomar i hjärtmuskeln eller så kallad kardiomyopati. Kardiomyopati kan antingen vara primär eller sekundär.
Primär kardiomyopati innebär att sjukdomen sitter i själva hjärtat. Den kan vara dilaterad, vilket innebär att hjärtmuskeln blir tunnare och utvidgas eller hypertrofisk, då hjärtmuskelväggen är förtjockad, vilket ger mindre utrymme och försämrat blodflöde.
Sekundär kardiomyopati orsakas av en inflammation, en halsinfektion exempelvis. Den kan också bero på toxiner (förgiftning) eller ämnesomsättningsrubbningar.
https://www.slu.se/globalassets/ew/org/inst/hgen/hundgenetikgruppen/hjartsjukdom_svt7_12.pdf