Höftledsdysplasi (HD) och C-vitamin
Hos stora hundraser förekommer höftledsdysplasi som en tillväxtstörning, som anses från födseln ärftlig, men som har visat sig vara lätthanterlig.
Veterinärer som håller på med naturlig medicinsk behandling anser inte att höftledsdysplasi i botten är en ärftlig sjukdom, eftersom de vet hur man kan förebygga det. De har för länge sedan kommit fram till uppfattningen att hundens förmåga att producera tillräckligt med C-vitamin kan vara ärftligt – inte höftledsdysplasi.
För ett par hundra år sedan, dog människor i skörbjugg, då hittades liknande ledsymptom som hos hundar med höftledsdysplasi. Och för att förhindra skörbjugg, gav man som ni vet, vitamin C. Vitamin C upprätthåller den nödvändiga kollagenvävnaden. Höftligamenten blir lösare till följd av bristen på kollagen. C-vitamin stärker bindväv, ben och brosk.
Förebyggande
Veterinärer som använder C-vitamin för att förebygga höft fel, känner inte längre alls fel med höfterna. ”Det obotliga, som inte kan förebyggas,” felet har helt försvunnit från dessa veterinärers mottagningar. Föräldradjur med HD kan få förebyggande vård med C-vitamin för att avla fram avkommor utan höftledsdysplasi.
I USA under mer än fem års forskning följdes höftledsdysplasi, där föräldrarna till åtta valpar i en schäferkull, fick stora doser C-vitamin och ingen av valparna fick diagnosen höftledsdysplasi. Samma föräldradjur hade tidigare fått dysplastiska avkommor.
Veterinären, G.Broderick, C-vitaminens föregångare, försäkrar att han inte har haft en enda höftledsdysplasi de senaste fem åren, sedan han började att behandla sina patienter med vitamin C.
Enligt veterinärens råd skall dräktiga tikar få stora doser av C-vitamin dagligen. Efter födseln, kommer valparna få oralt 50-200 mg av vitamin C. Då valparna är 3 veckor gamla skall den dagliga dosen ökas till 500 mg, så fortsätter man tills valparna är i 4 månaders ålder. Sedan skall den dagliga dosen ökas till 1-2 gram, enda tills valpen nått en ålder av 18-24 månader.
Fler och fler uppfödare i USA rapporterar att sjukdomen är helt borta från deras kennel tack vare detta program.
Veterinärmedicinska anser att höftledsdysplasi i grunden är en ärftlig sjukdom, och det anses vara omöjligt att bota.
Men veterinärer som använder sig av alternativ medicin har en stor erfarenhet av äldre hundar, vars rörlighet har varit mycket svag, men bara en månad senare, efter övergången till en diet och stora doser C-vitamin har husse kunnat ta hunden på långa promenader.
Alla veterinärer har tillgång till denna forskning.
Källa: Texten direktöversatt från boken: Koiran Luonnonmukainen hoito – Ulla Kivimäki